Sov gott, Farfar
Igår var en tung dag. Igår begravde vi min farfar.
Begravningsceremonin var den jobbigaste. Jag kan inte minnas när jag senast grät sådär mycket. Jag fick sådan huvudvärk och näsdukarna räckte inte länge.
Minnesstunden däremot gick bättre. Jag lyckades hålla tårarna i skick medan jag läste upp adresserna till fonderna med min kusin Nico, och även resten av minnestunden löpte på utan tårar. Vi kunde till och med skratta ibland.
Men i det stora hela var det en väldigt fin begravning. Farfar hade nog tyckt om den.
